Vid svenska universitet och högskolor är examinerade uppsatser offentlig handling. Vem som helst kan till exempel be att få läsa Tobias Billströms magisteruppsats från Lunds universitet eller Cecilia Malmströms doktorsavhandling från GU. Sådan öppenhet är en grundförutsättning för all akademisk verksamhet, som en garant mot fusk och oredlighet.

Littorin vägrar sturskt att få sin uppsats granskad, men håller ändå fast vid att hans låtsasexamen var resultatet av seriösa akademiska prestationer. Om Littorin anser att uppsatsen verkligen hade räckt till för en riktig examen, varför vill han inte låta den granskas? Vad har han att förlora på att få den läst? Vad vill han dölja?

Vi väntar nu på att Littorin lämnar ut sin uppsats för granskning. Tills dess låter vi alla här läsa hans abstract (som inte imponerade på en nationalekonom som fått läsa det). Döm själva:

Name: Sven Otto LITTORIN

Study Title: A Business Development Plan for Kreab in the United States

Degree: Submitted to Fairfax University, USA, as part of the program requirements leading to the degree of MASTER OF BUSINESS ADMINISTRATION (MBA).

Major: Business Administration

Date of submission: May 1997

1. Abstract

Kreab is Northern Europe’s largest strategic communications consultancy with over 100 employees. Since 1993, Kreab is part owner of Strategy XXI Group Inc., of New York, NY. The author is stationed at the New York office since early 1995 and is scheduled to return to Stockholm in May 1997.

This thesis is based on a business plan originally written in the fall of 1996, outlining some ideas for Kreab’s expansion in the US. The business plan was intended to i) show developments since the author was stationed in New York, ii) outline strategies for further growth in the United States, iii) show and suggest measures to be taken to fulfill these strategies, and iv) show alternative outcomes of such strategies.

The author analyzes Kreab’s plans for expansion in the US, as they are laid out in the plan, in two major areas: based on theories of organizations and based on theories of international marketing. Four books have been chosen to give the theoretical foundation for such an analysis.

The thesis contains three major sections. Part A is a general introduction to Kreab and its practice areas. Part B is the business plan for future expansion in the US. Part C contains a discussion on how the expansion so far, and the proposed expansion in the business plan, fits into the chosen theories.

Based on this literature, I would argue that Kreab’s way of expanding in the US, through and with Strategy XXI, would best be described as a joint venture, created ad hoc. The analysis discusses the pros and cons of joint ventures in general and the specific cultural and organizational traits and differences between Kreab and Strategy XXI in particular.

In his book Professor Bradley of University College in Dublin, Ireland, notes that “joint ventures may be criticized because they are unstable for a variety of reasons”. I believe that the business plan analyzed in the thesis gives an accurate description of real-life instability in this partnership. Although there are several unique factors in play, such as the very strong political influence in the two companies leading to a very strong corporate culture, it is clear to the author that Kreab and Strategy XXI is rapidly approaching the point were (sic) this instability is becoming obvious.

May 1997

Sven Otto Littorin

”Hej igen,

Uppgifterna är fortfarande inte korrigerade.

När nu en ideellt driven blogg utför ert granskande arbete och alldeles gratis serverar scoop, skulle ni väl åtminstone kunna ta på er ansvaret att korrigera era egna missar?”

Aftonbladets (nyutexaminerade?) examensbedömningsexpert Lena Mellin menar dock att detta inte är hennes bord:

”Jag är tyvärr inte insatt i denna historia jag heller. Artikeln är producerad och publicerad på aftonbladet.se. Jag jobbar på papperstidningen, ett annat bolag.”

Friktion påpekar då försynt att hon faktiskt är citerad i artikeln ifråga – där hon bland annat felaktigt påstår att Littorin har en riktig examen – och att det därför borde vara i hennes intresse att få till stånd en korrigering.

Detta håller Lena inte med om:

”Jag ser inga felaktigheter i mina citat. Och du har ju upplyst artikelförfattaren hur du ser på en del andra uppgifter i artikeln.”

Nå, friktion vill på intet vis ifrågasätta Lena Mellins förmodligen vidlyftiga expertis på området. Och på en punkt är vi benägna att hålla med henne till hundra procent:

”Jag är tyvärr inte insatt i denna historia jag heller.”

Uppdatering: TT har kollat med Littorin, som säger sig ha 115 poäng och att det som saknas för en filosofie kandidatexamen är 10 poäng i statistik. Sveriges arbetsmarknadsminister har alltså inte klarat av kursen i statistik. Kan vi vara säkra på att han rätt kan läsa siffrorna som trillar in från AMV och SCB? Låt hoppas att Littorin har medhjälpare med riktiga examina.

Jonathan James har rotat fram att en kommitté tillsatt av Australiens senat granskat bland andra Fairfax University. De är inte nådiga — ehuru underhållande — i sin rapport. Så här skriver de om Littorins lärare:

“For instance, there is Dr Keith Sneddon, program supervisor and examiner, who has also been employed in the same capacity by Columbia, Warnborough and Greenwich. So it does appear that there are broader connections amongst those institutions. It seems that Dr Sneddon is also employed at Columbia Commonwealth University in Jackson, Wyoming. He claims to be accredited by the government of the Republic of Malawi. The campus address is listed as the Ethiopian Pentecostal Church of Malawi. I understand that, of the 82 listed faculty members, 20 have PhDs from Columbia Pacific University and a further one has a PhD from Greenwich University. Of course, a further 25 per cent of the faculty members have doctorates from other well-known degree mills.”

En etiopisk pingstkyrka i Malawi är alltså den yttersta garanten för kvaliteten i Littorins dyra MBA-examen. Behövs det mer?

Aftonbladet intervjuar sin egen politiska reporter Lena Mellin, som uppenbarligen inte förstår vari Littorins bluff består:

“Hon vill inte kalla Littorins MBA för en bluff.
- Nej, han har ju en examen. Men det är nog många som småler lite åt det här. Och man kan ju undra vad han egentligen lärde sig, säger Mellin.”

Men Littorin har inte en examen. Han har ett dokument som inte är värt mer än pappret det är skrivet på. Varför uttalar sig Lena Mellin när hon uppenbarligen inte vet vad hon talar om?

Precis som Aftonbladet har SVT också fått Fairfax Universitys status om bakfoten:

“Universitetet fråntogs år 2000 rätten att utfärda mastersexamen eftersom den ansågs sälja examina.”

Fel! Fairfax University ansökte om att få bli licensierat av delstaten Louisiana, men drog tillbaka sin ansökan när myndigheterna krävde att de skulle låta sig ackrediteras hos det nationella rådet för distansutbildningar, DETC. Precis som vi förklarade i det ursprungliga inlägget.

(Heder åt Svenskan, dock, som kollat med Högskoleverket.)

Politikerbloggen fick en snabb analys från Stig-Björn Ljunggren, mannen som kommenterar på allt som rör sig. Men varför vänder sig ingen journalist till riktiga akademiker?

Och var är oppositionen? Att de på sex månader inte lyckats kolla ministrarnas CV:n gör att de förtjänar att inkompetensförklaras lika mycket som arbetsmarknadsministern. Det är ju för tusan deras jobb att kräva ministrars avgång.

Och var är sossebloggarna? De tycks inte heller ha förstått att Littorins tilltag är av en helt annan dignitet än Maria Borelius svarta barnflickor och Cecilia Stegö Chilós avgiftsskolk. Hittills har faktiskt fler uttalat borgerliga bloggar lyft Littorinspåret.¹

Men vi känner oss snälla i dag, så här kommer några tips till ambitiösa sommarvikarier som vill imponera på redaktionschefen:

• Intervjua några tongivande professorer på svenska universitet om vad de tycker om Littorins examen och hur det här påverkar trovärdigheten för regeringens forskningspolitik.
• Eller be dem skriva ett debattinlägg där de kräver arbetsmarknadsministerns avgång.
• Ring upp USA:s utbildningsdepartement eller utbildningsmyndigheterna i Louisiana.
• Locka ut oppositionen på banan. Välj lämpligen några riksdagsledamöter som själv har en akademisk karriär i bakfickan. Okej, sådana tycks inte finnas, men välj i alla fall någon som själv har en riktig examen.
• Uppdaterat: Gunilla’s Travelogue ger ytterligare ett tips: Kolla upp med Lunds universitet varför Littorin aldrig tog någon examen där.
• Och vad säger fackförbunden? Pingla upp Jusek eller Civilekonomerna och fråga vad de tycker om att en minister ståtar med lånta fjädrar.

Tja, där har ni lite att jobba på för morgondagen. Återkom i morgon kväll för nya instruktioner.

1. Fi:s Sofia Karlsson är dock uppenbarligen inte långsint för Friktions förra scoop och Magnus Ljungkvist tar dagens humorpoäng: “Men kanske ligger förklaringen till moderaternas nedskärningar i vuxenundervisningen här någonstans. Att komplettera sin utbildning på komvux ska göras omöjligt, men köp gärna en amerikansk examen istället!”