Lööw och den goda propagandan

"Vi ska inte köra ner några pekpinnar i halsen på folk, inte vara en propagandacentral", säger Helene Lööw, överintendent för nyinvigda "Forum för levande historia", en statlig myndighet som med utgångspunkt i Förintelsen ska stärka människors lika värde och lika rättigheter. Uppgiften är angelägen, och Helene Lööw har verkligen gjort berömvärda insatser för att förklara nynazismen i Sverige. Det är just det som är problemet.

Lööw berättar att myndigheten ska "samla kunskap, ha föreläsningar och seminarier om kommunismens brott och homosexuellas situation från andra världskriget till idag. Visa filmer, öppna bokhandel. Forska, tillsammans med andra myndigheter och tillsammans med universiteten. En bok om romer är på gång och en ny tidskrift."

Friktion har osäkrat sedan förr

Det innebär att staten opinionsbildar och skriver historia för ett specifikt syftes skull, och det har varit poängen med projektet Levande historia från början. Friktion har haft revolvern osäkrad sedan man för några år sedan kunde gå in på Regeringskansliet och få den tillrättalagda "Om detta må ni berätta..." gratis.

De goda krafterna är problemet

En av orsakerna till totalitarismen och de brott som begåtts sedan början av 1900-talet är att den goda viljan, det engagerande uppdraget, visionen om att bidra till positiv förändring hos politiker och tjänstemän kan användas, medvetet eller inte, i fel riktning och skapa stort elände trots att nästan ingen hade den ambitionen från början. Detta måste Helene Lööw med flera förhålla sig till.

Svaret på frågan hur det kunde gå så fel så snabbt som det gjorde på Kuba, i Nazityskland eller i Sovjetunionen, är ju inte att alla kubaner var kommunister eller att tyskarna ville utrota judar, utan att statsapparaterna sög upp alla goda krafter som erbjöd sig för den radikala samhällsförändringen, och samtidigt förtryckte fristående personer och institutioner.

När det snart började gå åt skogen var de flesta redan anställda och rädda, resten i finkan eller i exil.

Nazigängen inte värsta hotet

Och här står Levande historia inför sitt främsta problem: Hur ska myndigheten förhålla sig till den egna arbetsgivarens agerande? Eller ska staten inte vara ett studieobjekt? Men hur ska myndigheten då kunna hjälpa till mot totalitarismen?

Totalitarismen kommer inifrån

Totalitära system skapas ju omöjligt utanför staten, de växer till sig inuti. Och de värsta hoten är inte nynazistiska banditgäng, utan de goda krafternas oförmåga att se de totalitära dragen i de egna handlingarna.

Forum för levande historia kommer därför att rikta strålkastarna mot problem utanför staten i första hand. Några alternativ finns inte just eftersom det är en myndighet.

Kanske är det för tidigt att varna, men när Integrationsverket upprättades för några år sedan fick det ett inte helt olikt opinionsbildande uppdrag. När principen nu är formad är det bara att invänta nästa opinionsbildarmyndighet.

Faran de mindre välmenande

Den egentliga faran uppstår egentligen när inte så välmenande krafter får makten i landet och det redan finns myndigheter för opinionsbildning och historieskrivning. Hur högt i tak skulle det vara på "Forum för levande historia" om det fanns i Danmark med dagens regering?

Levande historia i Danmark skrämmer

Varför inte satsa mer på historia, antropologi och sociologi vid universiteten? Donationer till ideella organisationer skulle kunna bli avdragsgilla och därmed garantera större resurser till Expo och andra som arbetar mot nazismen, och som dessutom är oberoende från staten om något skulle gå snett.

Eller varför inte ta tjuren vid hornen och radikalt förändra den rådande flykting- och migrationspolitiken, vår tids största skam och det som våra barnbarn kommer ställa oss till svars för? 

I detta nummer

»	Lööw och den goda propagandan
»	Efter slagorden
»	LO:s lika goda kålsupare
»	Hellre Schröders kris än Perssons enpartistyre
»	Suger & duger

Apropå...

»	Skammen kommer om några decennier
»	Ska farmaceuterna förklara Förintelsen?
»	Minnet en murbräcka?

För att han genomförde revolutionen på Kuba, som är något av det vackraste som genomförts."

I detta nummer

»	Lööw och den goda propagandan
»	Efter slagorden
»	LO:s lika goda kålsupare
»	Hellre Schröders kris än Perssons enpartistyre
»	Suger & duger