![]() | ||||||||||||||||||||||||||||
| Friktion #96, tisdag 16 april 2003 | hem | om f | arkiv | |||||||||||||||||||||||||||
![]() Ingenjören. Italiens justitieminister Roberto Castelli (t h), här med president Carlo Azeglio Ciampi, vill inskränka domstolarnas frihet och göra domarna till automater. Domaren som maskinItaliens justitieministerium är stolt over sin chef: justitieminister Roberto Castelli är en framstående ingenjör och hyllas på ministeriets hemsida som en "pionjär inom den akustiska forskningen". Han har publicerat sig i åtskilliga vetenskapliga tidskrifter och har gjort stora insatser för att vidareutbilda tekniker. Castelli tillhör Lega Nord och är sedan 2001 minister i Silvio Berlusconis regering, som stöder sig på den konservativa majoritetsgruppen "Frihetens hus".
Vid sidan av sin syssla som minister ansvarar Castelli för en föreläsningsserie på temat "Möjligheter att kontrollera oljud i byggnader" vid Milanos tekniska universitet. Han hade kunnat ha användning för sina fackkunskaper när han i januari i år talade vid öppnandet av domstolsåret 2003, för talet orsakade högljudda protester. Han har redan tidigare anklagats för att driva en politik som äventyrar domarnas oberoende.
I januari varje år öppnas under högtidliga former domstolsåret i landets alla 26 regionala domsagor. I domstolar från Brescia till Catanzaro står carabinieri på parad i galauniform, och magistraterna samlas i sina dekorativa kåpor i de stora rättssalarna. Vid årets början förväntas domarna att leverera ett bokslut samt definiera målen för framtiden. Justitieministern är normalt närvarande vid ceremonierna. I år vände sig Castelli i Milanos regionala domstol direkt till domarna. I folkets namnI sitt tal påminde Castelli om att "rättsskipningen utövas i folkets namn". Detta påstående framstår till en början som trivialt. I en demokratisk statsbildning utgår all makt från folket, så även den rättsskipande makten. När domare tillämpar lagar som stiftats av parlamentet, handlar de i folkets namn. I sin rättsskipning är domarna oavhängiga i förhållande till lagstiftande och verkställande makt. De får inte följa några anvisningar från regering eller parlament och är bara bundna av lagen. Denna princip är förankrad i den italienska författningen och tillhör grundstenarna i varje modern demokrati.
Den italienske justitieministern ser dock sakerna något annorlunda. I Milano förklarade han att författningens skrivning om att rätten förvaltas i folkets namn förpliktar domarna att "förbehållslöst underordna sig" den demokratiskt legitimerade lagstiftaren. Det vill säga parlamentet, där Berlusconis regering har majoriteten. Man kan fråga sig om det var avsikten i den italienska författningen. Även om man som justitieministern vill tolka uttrycket "i folkets namn" som att parlamentet har ett slags företräde gentemot rättsväsendet, kan det bara betyda att domarna har att tillämpa de lagar parlamentet stiftar. Allt annat vore en oacceptabel inskränkning av domarnas oberoende. Garanterar flexibilitetHur ska då rättstillämpningen gå till? Hur långt får en domare gå vid tolkningen av lagarna? Även på denna punkt uttryckte Castelli konkreta idłer: Han hänvisade till en civilrättslig norm, som säger att domstolen när den tillämpar lagarna endast får stödja sig på "ordalydelsen, reglernas systematiska sammanhang samt den historiska lagstiftarens avsikter". Om lagarna bara finge tolkas inom dessa ramar, skulle rättsväsendet snart gå i stå: Dagens italienska civilrättsliga lagstiftning daterar sig huvudsakligen till 1942. Sedan dess har mycket ändrats. Lagar konfronteras numera med en helt annan verklighet. Om man enbart skulle följa lagens ordalydelse och lagstiftarens ursprungliga avsikter, skulle lagen inte kunna fylla sin regleringsfunktion i dagens samhälle.
Att domarna vidareutvecklar rätten garanterar den flexibilitet som krävs för ett rättssystem som vill gå i takt med ett samhälle som förändras. Det är accepterat sedan länge även i Italien och har fått författningsdomstolens välsignelse. Justitieministern verkar hur som helst inte vara öppen för denna insikt. Den krockar med hans idealbild av domaryrket, som kom fram i hans tal. För ingenjören Castelli är domaren en värderingsfri automat, som spottar ut en dom så snart man matar den med ett sakläge. Berlusconi inför rättaI dagens Italien har drömmen om maskinellt verkande domare utan tolkningsutrymme en aktuell politisk bakgrund. Sedan mars 2000 står Berlusconi inför rätta för korruption i Milano, men processen går inte framåt. Vid sidan av de vanliga taktiska manövrerna från Berlusconis advokater — vid processens början kallades 4 776 vittnen — har regeringen tack vare sin parlamentariska majoritet tillgång till långt effektivare medel för att försvåra domares och åklagares arbete: När det blir obehagligt för den tilltalade, ändrar man straffprocessrätten.
Det är extra fördelaktigt för Berlusconi, eftersom hans advokater är parlamentsledamöter. De vet exakt vilka lagar som är användbara för deras prominente klient och kan i parlamentet personligen delta i såväl beredning som omröstning. Så modifierades år 2001 med advokaternas hjälp straffprocessordningen, så att dokument från utlandet endast under stränga villkor kan åberopas i italiensk domstol. Regeländringen gjordes verksam även för redan pågående processer, vilket är mycket ovanligt och författningsrättsligt tveksamt. Regeln fick särskild betydelse i processen mot Berlusconi, eftersom en stor del av bevismaterialet kommer från Schweiz. Dessa lagar, skräddarsydda för Berlusconis process, måste domarna tillämpa — det kräver författningen. Hur de tillämpas är emellertid domarnas sak. De behåller i varje fall ett visst tolkningsutrymme. Francesco Saviero Borelli, f d chefsåklagare i Milano och en av de ledande figurerna i kampen mot korruptionen, förklarade apropå lagen om bevismaterial att "man kommer på tolkningsnivån att försöka motverka dess destruktiva effekter". Om Castelli fick bestämma skulle det inte vara möjligt. Han har länge anklagat rättsväsendet för att ha politiska motiv. Han bemötte protesterna mot hans tal i Milano med att kungöra disciplinära åtgärder.
Castelli kommer att göra efterforskningar för att avslöja "komplikationer" inom rättsväsendet "som är så allvarliga att de äventyrar de medborgerliga rättigheterna". Han sa förstås inte att det därvid i första hand rör sig om medborgare Berlusconis rättigheter. Fyllde reglerna med innehållFörra året genomfördes ytterligare en ändring i straffprocessrätten, som ger advokater rätt att begära avbrott i förhandlingarna så snart det finns en "legitim misstanke" om jäv. Högsta domstolen i Rom kan i sådana fall besluta om att flytta processen. Berlusconi hoppades därför att hans process skulle fortsätta i Brescia. Nyligen fattades beslut om ansökan: Någon "legitim misstanke" om jäv i domstolen i Milano föreligger ej. Processen fortsätter alltså där och inte i Brescia — ett tydligt nederlag för regeringen. Trots alla ansträngningar fungerar alltså rättsmaskineriet inte helt som ingenjör Castelli tänkt sig. Högsta domstolens beslut kunde bara utfalla som det gjorde för att domarna fyllde det tomma uttrycket "legitim misstanke" med innehåll, genom att ange de konkreta villkoren för att tillämpa regeln och sedan konstatera att de inte var uppfyllda i fallet Berlusconi. Grus i maskinerietDomarna tillämpade alltså den kontroversiella lagen, men utnyttjade dess tolkningsmarginal. Därigenom kommer grus i maskineriet, vilket Castelli inte kommer att tolerera. Vi kan förvänta oss att Castelli kommer att vidta åtgärder gentemot ett rättsväsende som i hans ögon är partiskt och politiserat. Åtgärder som kommer att äventyra domarnas oberoende, vilket garanteras inte bara av den italienska författningen utan också av folkrätten.
Följaktligen uppmärksammade även FN Castelli och hans rättspolitik. En FN-representant sändes två gånger förra året till Italien för att informera sig om rättsväsendets tillstånd i landet. I sin rapport påpekar FN-representanten att "advokaterna för flera av de politiker, mot vilka processer bedrivs, sitter i parlamentet" så att det verkar som att "de kan använda sitt inflytande i parlamentet för att försvara sina klienter". De åtalade politikerna rekommenderades att inte försöka fördröja rättsprocesserna gentemot dem. Berlusconi lär nu knappast att hålla sig till sådana rekommendationer. Castelli kommer troligen, i linje med sin kungörelse, att fortsätta sitt fälttåg mot påstått politiserade domare — självklart inte i premiärministerns namn, utan till de medborgerliga rättigheternas försvar. |
I detta nummer
Apropå...
— Zimbabwes diktator Robert Mugabe har flippat ur fullständigt.
"And there it is, the tragedy, one that could not have happened if Mugabe had been even half the man people took him for. People say, 'Get rid of Mugabe and we will get back on course.' But he has created a whole caste of greedy people like himself. Get rid of him and there will be others as bad."
— Doris Lessing i New York Review of Books 13/3.
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
I detta nummer
|
||||||||||||||||||||||||||||
| Friktion (radikalt liberal) är Sveriges enda oberoende ledarsida värd namnet. Friktion utkommer varannan måndag på www.friktion.se. Kontakta redaktionen på red@friktion.se. Citera gärna, men ange källan. © Friktion 2003. | ||||||||||||||||||||||||||||