Friktion #79, tisdag 27 mars 2002 hem | om f | arkiv

Död åt familjen

Män med barn tjänar mer än andra män, och kvinnor med barn tjänar mindre än andra kvinnor. Så är det trots att det är flera decennier sedan familjetillägget för män försvann.

Skaffa barn, män, om ni vill tjäna mer! Det är ett säkert sätt. Frågan är bara med vilka kvinnor. En normalt funtad kvinna borde ju faktiskt vara emot att skaffa barn.

Sjunkande födelsetal

Det tycks dock som om kvinnorna har upptäckt att barnafödande har negativa effekter. Under de senaste åren har födelsetalet varit under 100 000 födda per år, vilket är en låg — alltför låg skulle många säga — siffra. För tio år sedan låg födelsetalet runt 130 000 i stället, vilket räckte för att hålla en positiv födelsekvot.

Normalt funtad kvinna borde inte skaffa barn

Så länge vi hade öppna gränser var det inget större problem med det låga födelsetalet. Det kompenserades genom invandringen. Med dagens näst intill helstängda gränser är de få födslarna ett problem som måste lösas.

Och allt pekar på att det är könsmaktsordningen som är det stora problemet. Så länge familjestrukturen och familjens interna arbetsfördelning gör det olönsamt för kvinnor att bli mödrar kommer födelsetalen att förbli låga.

Dagens individualistiska ungdom tror knappast att det kollektiva projektet familjen är en bra försäkring för ålderdomen. Och om de inte gör det lär de inte heller skaffa barn så länge som barnafödandet innebär att man inordnas i ett sådant kollektivt projekt.

Avkollektivisering

Därför måste familjen avkollektiviseras. Under de senaste decennierna har ett antal viktiga steg tagits. Moderskapspenningen blev föräldrapenning, som sedan fick en mamma- och pappamånad, och som nu senast har utökats till två.

Ett annat steg var avskaffandet av sambeskattningen när de gäller inkomst. Ett tredje var införandet av förskolan, vilket gjorde det möjligt för kvinnor att befria sig något från familjens grepp genom att bli arbetande och mamma på samma gång.

Öppna gränserna (borde göras ändå)

Nu måste staten dock fortsätta. Varför stanna vid dagens mamma- och pappamånader? En tudelning av föräldraförsäkringen är det enda realistiska i framtiden. Rimligt vore även att avskaffa den sambeskattning som fortfarande finns.

Alternativet till att avkollektivsiera familjen — och det borde göras ändå — är att gränserna öppnas.

Andra klassens arbetskraft

Men allt annat spelar ingen roll om arbetsgivare fortsätter att behandla kvinnor, framför allt gifta med barn, som en andra klassens arbetskraft. Ett första steg är naturligtvis att avskaffa lönediskrimineringen, ett andra att låta alla människors kompetenser komma till sin rätt.

Familjerna måste själva ta ansvar

Inte minst måste familjerna själva ta ett ansvar. Varför är det till exempel så att mäns arbetstid ökar medan kvinnors minskar när barnen kommer? Den enda förklaring är att människorna tror på teorier om manliga jägarinstinkter och kvinnliga omvårdnadsinstinkter.

Men eftersom dessa mer handlar om det kulturella förhållningssättet än om något annat borde de vara möjliga att bryta. De nyblivna föräldrarna måste därför få stöd för att bryta traditionens makt. Det är en statlig uppgift att se till att så sker. Ett första steg vore en individualiserad föräldraförsäkring. 

Tipsa en kompis om den här artikeln

Till:

Från:



Hälsning:



 Jag vill ha en kopia

Powered by Bravenet Tell-A-Friend

 

I detta nummer

»  Svenska mästare i agitation
»  Död åt familjen
»  Center-Mauds nya frisyr
»  Suger & duger

Apropå...

»  Leta på andra golfbanor
»  Big Mac och Barbie
»  Den befriande staten

Prenumerera på
Friktions löpsedel




Powered by groups.yahoo.com

Sök i Friktion



Google I Friktion
På webben

I detta nummer

»  Svenska mästare i agitation
»  Död åt familjen
»  Center-Mauds nya frisyr
»  Suger & duger

Friktion (radikalt liberal) är Sveriges enda oberoende ledarsida värd namnet. Friktion utkommer varannan måndag på www.friktion.se. Kontakta redaktionen på red@friktion.se. Citera gärna, men ange källan. © Friktion 2002.