Frirajders i
säkerhetspolitiken

"Tack, alla idioter som pröjsar", tänker Björn von Sydow när han varje morgon plankar på tunnelbanan till försvarsdepartementet. Det skulle man i alla fall kunna tro, för det är så han resonerar i säkerhetspolitiken.

När Finlands försvarsminister Jan-Erik Enestam besökte Sverige i onsdags (6/2) kom omoralen i den svenska säkerhetspolitiken fram i ljusan dag:

Smart att inte vara med

— Det är troligen så att ett alliansfritt Finland som granne till Nato-Sverige inte är en realistisk tanke. Däremot skulle jag inte se det som omöjligt att ett alliansfritt Sverige skulle vara granne till Nato-Finland, förklarade Enestam, som samtidigt meddelade att han "speciellt gärna" skulle samarbeta tätare med Sverige i säkerhetspolitiken.

Buffert mot öst

Artigheten förhindrade honom dock från att säga att han "tycker" att Sverige borde gå med. Men han kan ju inte tycka att det är rättvist att Finland tillsammans med de andra Nato-länderna ska utgöra Sveriges buffert mot öst, utan att Sverige ställer upp med garantier om att vi försvarar varandra tillsammans.

Och vem kan tycka att det är rättvist? Det är som att planka på tunnelbanan bara för att man kan. Det är en Freerajdermoral som är typisk för ett politiskt idéarv som säger att bara för att man kan ställa sig utanför så är det rätt. Oavsett Sveriges politik så ligger vi ju i skydd.

von Sydow slingrade sig

På en fråga i teveprogrammet Debatt häromveckan fick försvarsminister Björn von Sydow frågan om Sverige skulle ställa upp med militärt stöd om ett annat EU-land blev anfallet.

Han sa nej, slingrade sig, och hävdade att Sverige skulle använda de kraftigaste av sanktioner om situationen uppkom.

Sverige kan vara lite finare

Men hur skulle svenskarna se på Tyskland om regeringen i Berlin bara införde kraftiga sanktioner mot ett land som anföll Sverige?

Det är svårt att föreställa sig att von Sydow skulle nöja sig med ett "Det är en rimlig position, vi vill inte ha deras hjälp."

Men eftersom alla vet att varken Tyskland eller något annat EU-land skulle svika om situationen uppstod, så räknar regeringen kallt med stödet från grannarna samtidigt som den hävdar sin rätt att inte ta ansvar.

Gläds åt balternas medlemskap

— Vår säkerhetspolitik ska bygga på vad som är bäst för oss och jag ser inte att ett svenskt Natomedlemskap idag skulle förstärka vår säkerhet, säger Urban Ahlin, ny ordförande i utrikesutskottet, som samtidigt gläds åt att de Baltiska staterna troligen bjuds in i Nato till hösten. (DN 1/2)

Bara "de kraftigaste sanktioner"

När Sverige alltså snart är helt omringat av Nato är det förstås smart att inte vara med. Vi kan liksom stå utanför, och vara lite finare, men samtidigt vara innanför, och inte behöva vara rädda.

Fripassagerarmoralen i säkerhetspolitiken har en parallell i en annan fråga:

Ät det rätt av USA att inte skriva på Kyotoavtalet, men samtidigt räkna med att andra länder minskar sina CO2-utsläpp och därmed garanterar att förutsättningarna för "the american way of life" finns kvar?

Knappast, och det finns inte ett statsråd i Sverige som skulle tveka om det. 

I detta nummer

»	Frirajders i säkerhetspolitiken
»	Nationen framför allt
»	Suger & duger

Apropå...

»	Till Per Ahlmarks försvar
»	I skuggan av Palme
»	Stoppa balkaniseringen av Balkan!

I detta nummer

»	Frirajders i säkerhetspolitiken
»	Nationen framför allt
»	Suger & duger