Den dåliga svenska skolan

Svenska elever kan ingenting och är odisciplinerade. Det är det budskap som Lars Leijonborg har trummat ut sedan OECD:s PISA-rapport, om tillståndet i skolorna, presenterades för några veckor sedan. Som vanligt när det gäller skolfrågor är folkpartiledaren mest ute och cyklar.

De svenska eleverna är, tyvärr, långt ifrån bäst. Det är inget att tala om. Men de är samtidigt långtifrån sämst. För en skola med riktigt hög ambitionsnivå för alla elever så duger naturligtvis inte det — då måste landet ligga i topp.

Tyskland är rejält mycket sämre

Bland de länder som placerar sig signifikant på en sämre nivå vad gäller läsförmåga återfinns till exempel Danmark, Schweiz, Tyskland och Luxemburg. Länder från vilka Leijonborg brukar hämta inspiration i skolpolitiken.

Tyskland placerar sig för övrigt signifikant sämre än Sverige även när det gäller kunskaper i matematik och naturvetenskap, områden som anses vara strategiskt viktiga. Resultaten är alltså inte så illa. Och framför allt, de är sämre i ett av de länder som står modell för den skolpolitik med lärlingsutbildningar som Leijonborg driver.

Uppenbara problem

Det finns ändå uppenbara problem i svenska skolor: Eleverna upplever att det är stökigt, det finns stora könsskillnader och elever med ett annat modersmål än svenska lyckas mindre bra i den svenska skolan.

Som en motbild till det ska dock noteras att skillnaderna mellan olika svenska skolor är väldigt låg; oberoende av vid vilken skola eleverna läser har de lika möjligheter. Skillnaderna mellan olika elever på samma skola är i utbyte desto större.

Längtar man efter en katederskola framstår disciplinbristen som gigantisk

Den som hörde Leijonborg måste tro att disciplinproblemen i skolan är gigantiska. Och de är de — åtminstone i jämförelse med Ryssland, Korea och Japan. I jämförelse med våra grannländer är disciplinproblemen inte alls större. Men det är klart, är det en gammal katederskola av japansk modell som man längtar till då är det långt kvar innan den svenska skolan når målet.

Ett ytterligare problem är att svenska flickor är exceptionellt mycket bättre än svenska pojkar. Så ser det ut i de flesta länder, men Sverige placerar sig i den tredjedel av dem som har störst skillnad mellan könen.

Icke-svenskarna slås ut

Det stor problemet med de svenska skolorna är dock att allt för många med icke-svensk bakgrund slås ut. Många gånger beroende på att de inte får tillräckligt med tid på sig för att lära sig det som de förväntas kunna. Där måste en insats göras.

Det kan vara arabiska, finska eller engelska klasser. Utökad språkundervisning, inte minst i modersmålet. Eller till och med hela skolor där undervisningen primärt inte bedrivs på svenska. Något måste dock göras.

Och det fort. Annars riskerar Sverige tudelas i en svensktalande överklass och en alitterat underklass.  

I detta nummer

»	Fetare plånbok med Persson vid rodret
»	Den dåliga svenska skolan
»	När Jan och Henning inte kunde hålla tyst
»	Re: Extra mycket reklam, tack!
»	Suger & duger

Apropå...

»	Feminism på folkpartistiska
»	Till flumskolans försvar
»	Losec för freden

I detta nummer

»	Fetare plånbok med Persson vid rodret
»	Den dåliga svenska skolan
»	När Jan och Henning inte kunde hålla tyst
»	Re: Extra mycket reklam, tack!
»	Suger & duger