Friktion #74, måndag 7 januari 2002 hem | om f | arkiv
EU sätter lås på brevlådan

Fetare plånbok med
Persson vid rodret

Vet du inte hur du ska rösta i höst? I Stefan Fölsters anda bilägger Friktion en trixig ideologisk fråga med objektiva vetenskapliga fakta: En socialdemokratisk regering under nästa mandatperiod kommer att ge dig 18 500 kronor mer i årslön än en borgerlig dito. Saken är biff!

Säga vad man vill om Stefan Fölster, men han har en produktivitet som få samhällsdebattörer kan matcha. I somras publicerade Fölster tillsammans med Magnus Henreksson en studie över sambanden mellan offentlig sektor och tillväxt.

Det här med tillväxt är en komplicerad sak, och det går inte att köra en vanlig regression på tillväxttakten och den offentliga sektorns storlek. Fölster & Henreksson tar hjälp av en mångfald ekonometriska metoder.

Felaktiga resultat

De flesta av dem ger tvetydiga eller rentav felaktiga resultat, men när man tänjer ekonometrin till det yttersta trillar faktiskt rätt resultat in, och därtill med en klädsamt hög signifikansnivå: En stor offentlig sektor har en entydigt negativ effekt på den ekonomiska tillväxten.

Efter dessa avancerade statistiska övningar var det begripligt att Fölster sökte sig till lite enklare problem. I slutet av november presenterade han en intressant rapport om kvinnolöner tillsammans med Marie Söderqvist, konsult vid en reklambyrå vid namnet United Minds.

Valet av Söderqvist som kompanjon var klokt, ty hon har en exceptionell begåvning för ekonometri: Hon behöver bara titta på några diagram för att härleda de komplexa ekonomiska samband som genererat skillnaderna mellan länder.

Den jämrans offentliga sektorn bär skulden

Söderqvist och Fölster kan således vetenskapligt belägga att det inte är näringslivstopparnas diskriminering och fördomar som ligger bakom kvinnornas underrepresentation i de högre löneskikten i privat sektor. Nej, det är den offentliga sektorn och den solidariska lönepolitiken som bär skulden. Söderqvists talang är för övrigt extra imponerande då det finns flera länder i datamaterialet som går på tvärs med deras slutsatser (Tyskland är ett sådant exempel).

Samma jämrans offentliga sektor, alltså. Då det finns ett till synes outtömligt antal argument mot dess existens undrar man vad de mäktiga herrar tänkte på, som en gång införde den. Hur som helst är det trevligt att Fölster räddar familjens anseende genom att nu korrigera tidigare generationers försyndelser.

Vem skapar tillväxt?

Nå, Friktion har inspirerats så av det fölsterska arbetssättet att vi i detta nummer presenterar en alldeles egen liten undersökning. Vi besitter dock inte Söderqvists ekonometriska naturbegåvning, utan måste förlita oss på en förhållandevis ortodox tillämpning av statistiska metoder.

Medvetna om att vi med denna brist på intuition sannolikt är diskvalificerade för ett jobb vid någon av näringslivshögerns kampanjorganisationer, formulerar vi den hypotes vi vill testa: Har borgerliga regeringar varit lika bra som socialdemokratiska på att skapa tillväxt i Sverige?

Vi använder som beroende variabel data på tillväxt i BNP per capita i Sverige mellan 1970 och 2000. Som enda oberoende variabler använder vi en konstant samt en dummy som indikerar regeringens färg samma år. Då en regering kan behöva en inskolningstid på några månader räknar vi varje valår som om det regerats fullt ut av den avgående regeringen.

En röd regering ger högre tillväxt

För att vi ska få fram korrekta resultat måste data testas för enhetsrötter och korrigeras för autokorrelation, vilket är statistiska exerciser vi inte ska trötta våra läsare med. Nej, i sann fölstersk anda går vi rakt på resultaten. Och dessa är förvånansvärt entydiga. Vår hypotes att borgerliga regeringar är lika bra på att skapa tillväxt kan förkastas på en mycket hög signifikansnivå.

Tvärtom så visar vår studie att en socialdemokratisk regering ger i genomsnitt 1,85 procentenheter högre tillväxt. Resultatet är signifikant på enprocentsnivån. Med tanke på att Sveriges tillväxt de senaste 30 åren legat på 1,77 procent i genomsnitt är det en avsevärd skillnad.

Felet finns i Sverige

Vän av ordning skulle säkert inflika att man måste ta hänsyn till det allmänna konjunkturläget också. Det sägs ju att de borgerliga alltid får ta över när världskonjunkturen vänder nedåt. Men faktum är att våra resultat står sig förvånansvärt bra även när de kontrolleras för det allmänna konjunkturläget. Saken är klar: Orsaken till borgerliga regeringars ekonomiska tillkortakommanden finns att söka i Sverige.

1 545 kronor mer i månaden än med en borgerlig regering

För att ge lite perspektiv på vilka praktiska följder detta resultat har presenterar vi ett litet räkneexempel. Låt oss anta att reallönerna i genomsnitt följer den allmänna välståndsutvecklingen. Låt oss vidare anta att du idag har en månadslön på 20 000 kronor. I så fall kommer du, om det blir en socialdemokratisk regering även efter valet, att ha 1 545 kronor mer i månadslön vid mandatperiodens slut, jämfört med vad du hade haft med en borgerlig regering. Detta motsvarar en skillnad på 18 500 kronor i årslön. Inte illa.

Och då det ökande välståndet sannolikt skulle ge utrymme för skattesänkningar, skulle Fölsters tillväxteffekt spä på vinsterna av socialdemokratiskt regeringsinnehav ytterligare.

Det är behändigt att avideologisera politiken på det här sättet. Nu kan vi äntligen lägga till handlingarna frågan om vem som fört den bästa ekonomiska politiken. Förhoppningsvis har vi snart liknande forskningsresultat för andra politikområden. Det känns sannerligen tryggare att basera sina politiska ställningstaganden på objektiva, vetenskapliga fakta istället för något så suspekt som ideologiska principer. 

Tipsa en kompis om den här artikeln

Till:

Från:



Hälsning:



 Jag vill ha en kopia

Powered by Bravenet Tell-A-Friend

 

I detta nummer

»  Fetare plånbok med Persson vid rodret
»  Den dåliga svenska skolan
»  När Jan och Henning inte kunde hålla tyst
»  Re: Extra mycket reklam, tack!
»  Suger & duger

Apropå...

»  Det går ju bra för Sverige!
»  Förenklingarnas charlataner
»  Det är synd om modsen

Prenumerera på
Friktions löpsedel




Powered by groups.yahoo.com

Sök i Friktion



Google I Friktion
På webben

Om ändå politik i verkligheten kunde vara så här bra. Tänk om alla kunde vara så kloka, så snygga och så klädda i Armani. Och gå så där vackert i korridorerna. Tänk om Clinton hade varit så här bra, och om en sån som president Bartlet skulle ha en chans att vinna ett nationellt val i USA. Eller i Europa. Visst finns det europeiska liberaler. Men de bästa av dem finns just nu i 'Vita huset'."
— Isobel Hadley-Kamptz
i DN 4/1.

"Den lagstiftning med förbud mot lögn; förbud mot nynazister; förbud mot sexistiska, rasistiska, pornografiska ord, bilder och musik som de radikala aktivisterna kräver tjänar enbart just de syften de vill bekämpa.
Om de verkligen insåg att teori och läsning inte var skit skulle de veta detta. Den som kan sin John Stuart Mill ser nämligen ihåligheten i krav på förbud mot olämpliga ord, symboler och åtbörder.
Den som därtill är socialist och brytt sig om att läsa sin Karl Marx ser dessutom vilka klassintressen sådana lagar tjänar.
Mill och Marx hade nämligen rätt. Det är med argument (förnuftets söta lockelse) och inte med fängelse (eller psykologer) man kan ta — och vinna — striden om samhälleligt medvetande."
— Jan Myrdal
i Aftonbladet 4/1.

I detta nummer

»  Fetare plånbok med Persson vid rodret
»  Den dåliga svenska skolan
»  När Jan och Henning inte kunde hålla tyst
»  Re: Extra mycket reklam, tack!
»  Suger & duger

Friktion (radikalt liberal) är Sveriges enda oberoende ledarsida värd namnet. Friktion utkommer varannan måndag på www.friktion.se. Kontakta redaktionen på red@friktion.se. Citera gärna, men ange källan. © Friktion 2002.