Billigare för bokmalen.

Förslaget att sänka bokmomsen har många tillskyndare och få motståndare i den offentliga debatten, särskilt jämfört med när matmomsen sänktes för drygt fem år sedan.

Göteborgs-Posten presenterade för ett tag sedan en Sifo-undersökning, som visade att var tredje svensk skulle köpa fler böcker om bokmomsen sänks. Att ett sänkt pris leder till att fler köper, förvånar inte.

Den stora förloraren

Mer intressant är att att var fjärde svarsperson säger sig inte köpa några böcker alls -- och inte tänker köpa fler om priset sänks. Det är denna grupp som är den stora förloraren om bokmomsen sänks. Samtidigt är det den grupp som ska fås att börja läsa -- att lyckas med det har varit ett av de tyngsta argumenten för sänkt bokmoms under förläggarnas tioåriga kampanj.

Var fjärde köper inga böcker alls.

Att sänka bokmomsen innebär inget annat än att viss konsumtion, den av böcker, subventioneras av staten jämfört med annan konsumtion -- att somliga får konsumera på andras bekostnad.

I detta fall gynnas de intellektuella. De som aldrig köper böcker är de som får betala, genom att staten beskattar annan konsumtion jämförelsevis högre. Den som till exempel lånar böcker i stället för att köpa dem får betala en relativt högre moms på sina matvaror.

Men det stora problemet med bokmomsen är: Vem ska stimuleras att läsa böcker? Den som köper och läser sju böcker och nu får en åttonde på köpet? Eller den som aldrig läser några böcker?

Mycket läser mer

Svaret borde vara självklart. Ska staten understödja bokläsande är det viktigaste att få dem som inte läser att läsa. Inte att få dem som läser mycket att läsa mer -- eller snarare att köpa fler böcker.

Att sänka bokmomsen gör bara det sista. För den som inte läser böcker spelar det ingen roll om en pocket kostar 60 eller 50 kronor. Han eller hon kommer ändå inte att läsa.

Få dem som inte läser att läsa.

Om riksdagen anser att läsandet är så viktigt att det ska få ett stöd på en miljard borde den prioritera att få dem som inte läser att läsa. Det kan till exempel handla om att satsa på skolbiblioteken, att till biblioteken köpa in fler böcker som fungerar som ingångar till litteraturen eller att låta skolbarn få behålla fler av sina läromedel.

Lägg den miljard som den sänkta bokmomsen kostar på sådant som gör att de som inte läser så mycket börjar läsa mer, i stället för att gynna dem som väljer att köpa de böcker de läser på alla andras bekostnad.