Tragisk historia 2.

I ännu ett försök att dra växlar på demokratins seger över kommunismen kräver Lars Leijonborg ännu en statlig upplysningskampanj. 40 miljoner statliga kronor ska satsas på Levande historia 2 -- om brotten i kommunismens namn. Tragiskt!

Pengarna ska motverka kunskapsluckor hos stenkastande ungdomar med Lenin och Stalin på bröstet.

Att kampanjen ska motarbeta det som Leijonborg kallar vänstervåld är fåfängt. De som faktiskt tog ställning först och tydligast mot stenkastarna var KPML:r och RKU -- just de som gärna bär Lenintröjor.

Fp:s ideologiska kullerbytta

Förslaget är tragiskt av två orsaker:
-- För att det liberala partiet ropar på staten för att motarbeta kommunismen.
-- För att det visar hur sossifierat statskramande hela Sverige är när endast vänstern med säkerhet är emot.

Trycka Gulag-arkipelagen under näsan.

Men det visar också på den ideologiska kullerbytta som folkpartister ofta gör när kommunismen kommer för ögonen. Precis det medborgerliga ansvar som fp vill att medborgarna ska ta för att minska statens ideologiska styrning av skolor, dagis, bistånd, narkomanvård osv, vill partiet motarbeta genom informationskampanjen om kommunismen:

Varför ta det individuella ansvaret att göra en tidning på nätet som kritiserar kommunismen om staten har flera miljoner för att göra samma sak? Och vilka elever skulle trycka Gulag-arkipelagen under näsan på skolans stalinister om det är statsministern som skrivit förordet?

Bekräftar kommunismens världsbild

Drivkraften i Lenintröjor är förakt för etablissemanget. Om staten säger att Lenin var elände, är det en anledning att hävda motsatsen. Staten kan därför inte motarbeta kommunismen med att skriva ungdomar på näsan eftersom den då bekräftar just den världsbild som är föraktets livsnerv.

Tråkigt med Leijonborgs förslag om informationskampanj är också att det döljer hans två viktiga krav:

Att historieämnet i skolan och på universiteten stärks. Staten ska ju bereda möjligheter för historiestudier så att alla medborgare har en möjlighet att diskutera (dock inte styra över innehållet).

Och, att Sveriges utrikes- och biståndspolitik gentemot kommunistdiktaturer utreds. Det är ju betydligt värre att staten stödjer kommunistiska regeringar än att demonstrerande ungdomar gör det.