Bedragen av överheten.

Häromdagen fick jag i min brevlåda en publikation som informerar om nyheter i min församling. Jag antar att detta är motprestationen för de 2 500 kronor jag förra året erlade i kyrkoskatt.

En tämligen mager motprestation, kan det tyckas: För ungefär motsvarande belopp går det att få en läsvärd morgontidning i sin brevlåda varje dag. Men som den lättlurade svensk jag är hade jag inte grubblat vidare över detta, om inte baksidan varit försedd med några varnande ord från vik. kyrkoherde Engström.

Engström har tydligen fogat sig väldigt bra i det hyckleri som det innebär att ha ett religiöst samfund som utnyttjar statens våldsmonopol för att få in pengar till verksamheten.

Han motiverar nämligen inte kyrkans kollektivanslutning endast med att folk påstås vilja bevara alla kyrkor som står tomma, utan tar också till direkta hot. Den som går ur svenska kyrkan kan nämligen inte räkna med kyrklig begravning.

Detta är mycket anmärkningsvärt, eftersom alla svenskar -- även icke medlemmar -- erlägger en begravningsavgift, som förra året i genomsnitt var 0,24 procent. De totala intäkterna från denna avgift uppgick därför till inte mindre än 2,4 miljarder kronor.

Kyrkan betraktar sig fortfarande som en överhet

Jag undrar därför vad kyrkoherde Engström tänker göra med alla dessa pengar, om han nu inte tänker låta icke-medlemmar begravas inom Svenska Kyrkan? Eftersom jag inte accepterar denna sorts bedrägeri bestämde jag mig genast för att begära utträde ur Svenska kyrkan.

Jag får då svaret från pastorsexpeditionen att en sådan begäran måste göra på särskild blankett, som bara kan behandlas mellan 10 och 12 på måndagar.

Även om jag inte minns så noga, är jag rätt säker på att man inte var lika otillgänglig och formalistisk den dagen jag utan att vara tillfrågad upptogs som medlem i Svenska kyrkan.

Den attityd som kyrkoherde Engström och hans kyrka har, visar tydligt att kyrkan fortfarande betraktar sig som en överhet och inte accepterat att bli ett trossamfund bland andra. Denna inställning har aktivt understötts av att beskattningsrätten de facto är intakt, samt av vanligt folks lathet.