Socialstyrelsen skall fatta beslut om den övre tidsgränsen för hur sent i en graviditet abort får utföras. När nu allt yngre och yngre foster kan räddas, så uppstår ett etiskt problem, sägs det. Vissa barn räddas medan foster som bara är några veckor yngre aborteras. Men varför skall gränsen gå där det skulle ha gått att rädda barnets liv om det skulle ha fötts för tidigt? Aborterade foster är inte för tidigt födda -- de är aborterade.

Alternativet för den gravida kvinnan är inte att föda sitt barn för tidigt, utan att bära det i många månader fram till en förlossning. När man än gör aborten, så gör man abort på något som kunde ha blivit en människa, en person, även om man gör det redan första veckan. När man gör det sent, så syns det, det obehagliga faktum att man har hindrat ett foster från att födas blir uppenbart.

Rättigheter står mot varandra

Men måste man inte acceptera att det faktiskt är det man gör, oavsett när under graviditeten aborten görs?

Får man aldrig döda?

Ofta fastnar man i diskussionen om när ett foster är en människa och när det bara är lite vävnad. När fostret är en människa har det rätt till liv och då får man inte döda det, resonerar man. Är det så -- får man aldrig döda?

Abort görs inte för att döda en människa, abort görs för att skilja fostret från kvinnans kropp. Barnet behöver hennes kropp för att överleva, men har det rätt till den? I själva verket kan man kanske inte komma ifrån det faktum att två rättigheter står mot varandra. Rätten att födas, om man anser att det finns en sån rätt, och kvinnans rätt till sin kropp, hennes rätt till makt över sin situation.

Abort ett svårt beslut

Det kan finnas bra och dåliga anledningar för en kvinna att göra abort. Man kan tycka att en kvinna som vill göra en sen abort, bara för att hon ångrat sig och kommit på att hon hellre åker på semesterresa än får barn gör ett dåligt val, ja rent av ett förkastligt val. Men för den stora majoriteten kvinnor är abort ett svårt val. Ett svårt beslut som de måste få fatta själva.

Någonstans kanske man måste dra en gräns. Men det finns ingen anledning att dra den gränsen där barnet skulle ha överlevt om det hade fötts förtidigt, för som sagt; aborterade foster är inte för tidigt födda -- de är aborterade.

Att neka abort är grymt

Gränsen borde istället dras vid när man anser att det är okej att tvinga kvinnan att bära fostret bara lite till, så att det kan få födas. Där man anser att kvinnan på något sätt förverkat sin rätt att skilja barnet från sin kropp, när ångerveckorna är över.

De flesta kvinnor bestämmer sig för att göra abort långt tidigare. De aborter som utförs sent är ofta flickor som är så unga att de inte förstått att de var med barn, kvinnor som är livrädda att bli förskjutna av sina familjer om det kommer fram att de är gravida, kvinnor som är gravt psykiskt störda osv. Att neka dessa kvinnor abort är grymt.

Förbjuda abort helt?

Och vad händer när man minskar kvinnors möjligheter till legal abort? Desperata kvinnor väljer då ofta att göra abort ändå. Betydligt farligare illegala aborter.

Dagligen dör 200 kvinnor i världen i sviterna av illegala aborter och mångdubbelt fler blir skadade och handikappade för livet. I vissa utvecklingsländer går halva sjukhusbudgeten till att "städa upp" efter illegala aborter.

Dagligen dör 200 kvinnor efter illegala aborter

Att det skulle bli en kraftig ökning av antalet illegala aborter i Sverige bara för att man sänker abortgränsen med någon vecka är i och för sig inte troligt, men vad händer i framtiden? Vem har sagt att det inte kommer en dag då man kan ta rädda livet på barn som föds redan efter en månad ellet två veckor? Skall man förbjuda abort helt då? Därför är Socialstyrelsens syn på saken ohållbar.

Kvinnor måste ha rätt att bestämma över sina kroppar, bestämma om de vill bli mödrar. Ingen tycker att abort är något positivt i sig, varje abort är en personlig tragedi, naturligtvis skall man i första hand stödja användningen och spridningen av preventivmedel.

Men att beskära aborträtten är inget alternativ. Det blir ingen hjälpt av.

"Om vi hade velat uppmana läsarna att göra kravaller hade vi gjort det mer seriöst. Inte med blå och rosa layout på några få sidor. Dessutom finns det mer seriös litteratur i ämnet."

- 'Anna', åtalad för uppvigling efter en satirisk kravallguide i Brand, till Yelah.net

"Den slipsprydde nationaldemokraten är farligare med sin 'rumsrena rasism' än den skrikande nazisten på gatan. Sioma Zubicky, överlevande från Auschwitz, berättar att det är Sverigedemokraterna som påverkar de skolelever han möter. I valet 1998 fick partiet 20 000 röster och kommunala mandat.
    Jag ser dem ofta i söderförorterna. De delar ut flygblad och affischerar. Tyvärr tycks de ensamma om att tala politik med medborgarna i förorten mellan valen. Medan andra partier ägnar sig åt spelet inne i stadshuset organiserar Sverigedemokraterna fotfolket.
    Det är hög tid att rikta strålkastarna mot slipsfascismen."

- Helle Klein i Aftonbladet 29/1