Låt oss rösta med fötterna!

Regeringens mediemagnet Lars-Erik Lövdén slog ett slag för en kommunal databas i början av augusti. Medborgarna ska kunna jämföra den egna kommunens service med den som andra kommuner erbjuder. Tanken är god, men kommunerna behöver främst större konstitutionella friheter för att kunna utföra det som kommunmedborgarna vill ha.

- Det låter ju föga inspirerande, sade Lars-Erik Lövdén ironiskt när han presenterade databasprojektet för pressen.

Medborgaren stoppar bowlingklotet i garderoben

Men genom att kommunerna enas om hur de ska beräkna nyckeltal kan alla medborgare få reda på hur mycket kommunal verksamhet man får för sina skattekronor, och det är ju bra.

Vi ser framför oss regeringens vision: Den engagerade medborgaren stoppar undan bowlingklotet i garderoben och kliver med Excel-ark i handen upp på sitt kommunalråds kontor och frågar varför hemkommunen erbjuder sämre service för högre avgifter än grannkommunen.

Lövdén, självstyre

Men hur olika ser kommunerna ut egentligen? Större delen av deras verksamheter är alltjämt reglerade av staten. Och det åligger kommunerna att sörja för femtielvatusen angelägenheter.

När kommunpolitiker ägnar sig åt att räkna ut hur stor del av budgeten de bestämmer över helt själva brukar det bli en handfull procent -- som oftast bränns på en ishockeyrink.

Hur engagerad är Lövdén egentligen?

Man kan fråga sig hur engagerad Lars-Erik Lövdén är över det kommunala självstyret. Att kommun efter kommun nu gör sig av med sina bostadsbolag är ju något han vill sätta stopp för.

Någon större konkurrens mellan kommunerna kan det inte bli så länge staten reglerar deras uppgifter i stället för att ge dem ansvarsområden att friare bestämma inom.

Enhetlighet, självstyre

Den politiska majoriteten i många kommuner skulle säkert vilja genomföra kommunala vårdnadsbidrag och skära ned på antalet förskoleplatser. Även om man inte tycker att idéerna är bra är frågan om inte kommunerna skulle ha friheten att göra så.

Sverige är fortfarande en enhetsstat. Man kan inte ha ett självstyre värt namnet samtidigt som kommunerna är satta att sköta ett enhetligt välfärdssystem.

De delar av politiken som verkligen ska vara lika för alla i hela landet bör skötas av staten. De uppgifter som kommunerna har bör man låta kommunerna sköta lite annorlunda beroende på den lokala majoriteten. Då blir det möjligt att både rösta i val och att rösta med fötterna.