Löpsedelsordmassakern

Efter två veckors börsoro steg NASDAQ äntligen med 2 procent över en natt. Ett "Jättelyft på börsen i natt" enligt kvällspressens löpsedlar. Dagen därpå steg NASDAQ med 6 procent. Då handlade löpsedeln såklart om något annat.

Om -10% är ett ras, vad är -20%?

Om två procents kursuppgång är ett "jättelyft" som förtjänar löpet ensamt, då borde sex procent vara en uppgång som tar oss nära Nirvana. Men eftersom kvällstidningar inte gärna kan köra NASDAQ på löpet två dagar i rad, blir proportionerna i nyhetsförmedlingen helt uppåt väggarna. Dessutom är det svårt att hitta ett ord som är tre gånger så kraftfullt som "jättelyft".

Ordmissbruk

En hittills förbisedd effekt av det ökade aktieintresset är att kvällpressens ordmissbruk blivit allt tydligare. Vem tycker egentligen att det är ett ras när ett index faller tio procent på en vecka efter att ha mångdubblats på några år?

Och OM ett fall på 10 procent under en vecka ska kallas ett ras, vilket ord finns då kvar att använda när börsen veckan därpå faller ytterligare tio procent?

Verbal inflation

Det har nu gått så mycket inflation i kvällspressens ordbruk att informationsinnehållet minskar drastiskt. När alla händelser avrundas uppåt till närmaste kraftuttryck, försvinner nyanserna helt och hållet.

Precis som med penninginflation är den eventuella glädjen mycket kortvarig. Läsarna vänjer sig raskt vid överdrifterna, vilket tvingar journalisterna att ta i ännu mer. Till slut är situationen sådan att både läsare och skribenter förlorar på ordens urholkade värde. Trots detta fortsätter inflationsspiralen.

Det är hög tid för en kraftfull anti-inflationspolitik.