Revidera mera.

Den pinsamma och bisarra Ahleniusaffären satte Riksrevisionsverket (RRV) i fokus. Plötsligt utbröt ett gräl om RRV:s oberoende och makt att granska regeringen. Ganska onödigt för vi har ju redan ett organ för det: riksdagens revisorer.

Alltför många associerar ordet revision till gråa byråkrater som kontrollräknar siffror dagarna i ända. Men ordet revision har en vidare betydelse: att se över eller att utvärdera. Utan revisorer vet vi inte vad som hände med de beslut som fattades. Vill vi ha bättre demokrati ska vi revidera mera.

Till studenter i samhällsvetenskap brukar man servera en enkel modell av det politiska beslutsfattandet. En fråga väcks av allmänheten (hur detta sker är dunkelt). Den fångas upp av media och riksdagsledamöter. De sistnämnda agerar med sedvanlig kraftfullhet och lämnar in motioner. Regeringen begraver frågan i "det eminenta svenska utredningsväsendet" -- föreläsaren har ofta medverkat själv i någon utredning vilket studenterna noga upplyses om -- några år. När utredningen är färdig kommer det en proposition och riksdagens majoritet bifaller den. Klappat och klart.

Difffusa politiska produkter

Men hur gör regeringen när riksdagen beställer diffusa politiska produkter som integration av invandrare i samhället, noll döda i trafiken eller bättre folkhälsa? Jo, skickar vidare målen till myndigheterna med en påse pengar. "Uppfyll målen", säger regeringen. "Och lycka till", om det ansvariga statsrådet är på gott humör.

Ett sunt inslag av maktdelning.

Med den frihet som myndigheterna har är det faktiskt inte konstigt att regeringen har en myndighet för att utvärdera dessa. Men RRV har en mycket vidare uppgift än att kontrollräkna pengar. RRV ska också ställa frågan: Används rätt metoder för att uppfylla riksdagens och regeringens önskningar? Det som kallas effektivitetsrevision. RRV har under flera år visat att deras tjänstemän har vågat besvara den frågan på ett intelligent och oförskräckt manér.

RRV har länge lobbat för att få rätten att granska även regeringskansliets arbete. Men det har vi ett annat organ för, riksdagens revisorer. Riksdagens revisorer ger parlamentarikerna -- våra folkliga företrädare -- möjlighet att granska den utövande makten. Ett sunt inslag av maktdelning i den svenska konstitutionen.

Dubbelarbete

Den förvaltningspolitiska utredningen gav för några år sedan uppdraget till den gamle RRV-chefen Mundebo att fundera över den statliga revisionens framtid. Hans svar var kort och gott följande: RRV fungerar bra och riksdagens revisorer fungerar bra. I och för sig kan de göra lite dubbelarbete emellanåt -- men vad gör det?

Riksdagens revisorer har en blygsam budget i förhållande till RRV. Den kan gärna bli större, men det finns ingen anledning att ändra på det som fungerar.