Bilbomben i Nacka visar på hur de senaste årens strategi att bekämpa nazismen har misslyckats. Genom att med lagens hjälp slå mot nazisternas åsikter istället för mot deras brott, gör ett politiserat rättsväsende terrorister av nazi-inspirerade tonåringar.

År 1996 gjordes bärandet av tygmärken med nazistiska symboler till brott mot lagen om hets mot folkgrupp efter en dom i Högsta domstolen. Sedan dess har antalet domar ökat och medelåldern på dem som dömts sjunkit.

Hets mot folkgrupp är numera ett debutbrott och ofta inledningen på en brottskarriär. I fjol dömdes 96 personer vars medelålder var runt 20 år.

De blir allt fler som kan begå bombdåd mot journalister.

Det demokratiska rättsystemet är uppbyggt kring förbud av handlingar. Gränsdragningen mellan lagliga och olagliga handlingar är därför fundamental. Lagen om hets mot folkgrupp förbjuder nazistiska tankar i ord, gester eller symboler men faller platt och blir godtycklig eftersom det inte går att förbjuda tanken bakom en i övrigt laglig handling, exempelvis viftandet med en arm.

Dessutom kan tankar uttryckas på ett oändligt antal sätt som de invigda alltid förstår: "Förbjuder de svastikan tar vi fredsduvan istället". Ett mord är alltid ett mord, en symbol får den betydelse man ger den. Prejudikaten blir obsoleta eftersom nazisterna anpassar sig efter dem, bevisningen handlar redan idag om vinkeln den raka armen ska vara i för att hälsningen ska klassas som nazistisk.

Eller om även en knuten hand och inte bara en öppen, eller en öppen med ett par fingrar riktade nedåt, ska tolkas som hets. En handling måste bedömas efter människans politiska uppfattning eller människosyn.

Med dagens lagstiftning är det omöjligt att visa när en människa faktiskt går över gränsen, gäckandet med rättssystemet blir lätt motiv i sig för människor som söker sin identitet i konflikten med samhällsmoralen.

Det finns inte någon annan plats för samtal än domstolen.

Och blir man dömd kan utanförskapet fungera som inträdesbiljett i en annan gemenskap: i Nordland, Combat 18, Nationalsocialistisk Front, Ariska Brödraskapet, alla noggrant dokumenterade och kartlagda av Expo, av journalister som Katarina Larsson och Peter Karlsson.

Stigmat efter en dom sitter kvar som dödskallen efter Fantomens onda märke. Organisationerna suger åt sig de dömda och ger dem en fiendebild och en uppgift i kriget. Ju fler nazister, desto fler bomber.

Nynazisterna är inte på något sätt samlade mot fienden, men de delar fiendebild. Staten som organisation med alla sina fundament och ideal representerar den organisatoriska och moraliska konspiration som nazisterna anser sig ha avslöjat.

I kampen blir därför en persons status det inverterade värdet av det samhället ger honom - ju värre blir desto bättre. Tankeförbudet är också argument för att nazisternas konspiratoriska och revisionistiska idłer är sanna: "Anledningen till att de inte argumenterar emot oss är att vi har rätt."

Med Expressens ledarsida som lysande undantag, har ledarsidor och politiker argumenterat för att dialog och argument måste vara vapnen mot nazismens idłer, men utan att problematisera att uttrycket av nazistiska idłer är förbjudet, och att det därmed inte finns någon annan plats för samtal än domstolen.

Om institutionaliserandet av demokratin gjort människor så dåliga på att försvara dess ideal att antagonisternas idłer måste förbjudas, finns det anledning att tänka om.

Avskaffa lagen om hets mot folkgrupp.

Och tänkt om har man gjort. Kristdemokraterna kom först. Alf kommenterade bombdådet i Nacka genom att damma av ett två veckor gammalt pressmeddelande från partiets representant i konstitutionsutskottet Ingvar Svensson. Samhället har misslyckats med "normöverföringen till de nya generationerna", heter det. Den organiserade rasismen måste "bemötas med en effektiv lagstifning."

Men det är inte organisationerna som ska förbjudas: "Det är mycket effektivare att kriminalisera det enskilda deltagandet i den typen av organiserad rasism eller annan organiserad brottslighet." Definitionsproblemen är uppenbara.

I ett annat pressmeddelande beskriver partiet en nystartad kommittł som ska belysa hur socialt engagemang förenas med personlig frihet, ansvar och "stark värdeorientering".

Antalet brännmärkta ungdomar tillgängliga som näringstillskott för nazistiska rörelser lär knappast minska med "stark värdeorientering" och "effektiv lagstiftning", snarare blir de fler när normen är trång.

De som menar allvar med argumentets makt måste lyfta och driva frågan om avskaffandet av lagen om hets mot folkgrupp och visa att det politiska etablissemangets moralism spelar nazisterna i händerna. De måste påpeka att det är skadandet av människor som ska vara förbjudet. Inte manifesterandet av tankar.

Denna artikel har sedemera också publicerats i Flashback News Agency #121. Läs också "Nazisten i det öppna samhället."

"De nynazistiska grupper som står för våld i skilda sammanhang är historielösa. De inser inte vad som skulle inträffa med dem själva om landet styrdes av nazister.
    När Hitler kom till makten kunde han inte behålla de drägg som i nazismens namn ordnat gatuupplopp, misshandlat eller dödat politiska motståndare. Han tog helt enkelt livet av dem!
    De svenska nynazister som tror - om de nu vill någonting annat än att utöva våld mot dem som är motståndare till deras grupp - att de skulle kunna bli värdiga medlemmar i en ny politisk situation tar miste på samma sätt som Hitlers tidiga hejdukar gjorde det.
    Drägg är alltid drägg och det är faktiskt bara i demokratier som de får en ny chans."

- Gefle Dagblad.