Feministernas vetenskapliga meriter

Feminismen i Sverige tycks ha råkat ut för en backlash. Precis när Wahl-Popova-debatten fallit i glömska, börjar det storma kring Roks och **Eva Lundgren**. Friktion har rotat i de kända genusforskarnas meritförteckningar. Hur många vetenskapliga publikationer finns där egentligen?

Debatten om feminismen och genusforskningen fortsätter. **Bo Rothstein** fick genusforskaren **Anne-Marie Morhed** på sin sida och skrider till attack mot Eva Lundgren på DN-debatt. Snöpligt nog för Rothstein är Lundgren en professor av den gamla modellen, en oavsättlig samhällskritiker av det slag som Rothstein så klokt slagit vakt om.

###Riktiga publikationer

Även om turerna och anklagelserna är spännande, kan det vara läge att granska vad de svenska feministforskarna presterar i strikt vetenskaplig bemärkelse. Med detta avses förmåga att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter, där texter blir publicerade först efter att ha granskats anonymt av andra forskare i syfte att avgöra om resultaten håller eller inte. De tyngsta tidskrifterna har ofta tuffare granskning och framför allt fler artiklar att välja mellan, varför de anses mer meriterande.

######Peer-review indikerar *vetenskaplighet*
Denna så kallade peer review-process är inte oproblematisk. Men den är alltjämt den standard enligt vilken forskare bedöms. Att skriva utredningar, böcker och populärvetenskapliga artiklar är högst berömvärt men för att dessa ska kunna göra anspråk på att vara något mer än vilket tyckande som helst, krävs att den som skriver också är en kompetent forskare.

###Internationellt kända?

Fil dr i historia **Karin Hassan Jansson** samt **Birgitta Meurling**, docent vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi i Uppsala, skriver på debattsidan i Upsala Nya Tidning att “En teoretiker som varit verksam på området är Eva Lundgren, andra är **Yvonne Hirdman**, **Joan Scott**, **Jeff Hearn** och **Robert Connell**. Alla är etablerade, internationellt kända, seriösa forskare” .

Både Yvonne Hirdman och Eva Lundgren ska således vara svenska forskare av internationell klass när det gäller feminism. Stämmer detta?

Yvonne Hirdman listar inga publikationer på sin hemsida men en sökning i gängse databaser avslöjar tydliga spår av en gedigen forskargärning:
Hirdman har en (samförfattad) publikation i American Political Science Review, samt en (samförfattad) i American Historical Review, båda på 70-talet. Detta väger tungt, för att inte säga mycket tungt. Båda artiklarna handlar dock om Sveriges kommunistiska parti under andra världskriget, inte om feminism.

###Underlig uppdelning
På Eva Lundgrens hemsida hittar vi mängder av publikationer “i urval”, sorterade under tre rubriker: “Böcker och större studier”, “Artiklar i urval” samt “Exempel på populärvetenskapliga artiklar”.

Uppdelningen mellan de två senare kategorierna verkar inte glasklar, den första publikationen under “Artiklar i urval” kommer exempelvis från NIKK magasin, som själv beskriver sig som ett nordiskt populärvetenskapligt magasin .

######Antal vetenskapliga publikationer på hela sidan: *En.*

Noggrann läsning av hela sidan avslöjar antalet vetenskapliga publikationer: En enda. Nämligen:

1. 1995: “Creating bodily gender in the fields of symbol and power” i NORA. Nordic Journal of Women’s Studies, Vol. 3 Nr. 2/1995.

###Anna Wahl dominerar Fosfor
En tredje svensk feministforskare som ofta nämns i debatten är **Anna Wahl**, som forskar i “Feminist Organization Studies” (förkortat Fosfor) på Handelshögskolan i Stockholm. Publikationslistan på Fosfors hemsida är fyllig. Men det är svårt att utläsa det vetenskapliga mertitvärdet, eftersom listan inleds med två kategorier, böcker och rapporter. Därefter kommer rubriken “Articles in journals”.

Av de sex publikationer som listas här, står Anna Wahl för fem. Men endast två av dem kommer från internationella tidskrifter. De är:

1. Anna Wahl, 1998, Deconstructing women and leadership. International review of women and leadership, Vol 4, No. 2, Dec 1998.
2. Anna Wahl, 1999, The Cloud — Lecturing on feminist research. I NORA Nos. 2–3 1999, Vol 7, pp. 97-108.*

Här dyker alltså NORA upp igen, Nordic Journal of Women’s Studies. Detta är en seriös vetenskaplig tidskrift från ansedda Routledge .

###Svårbedömd tidskrift
Wahls publikation i International review of women and leadership är det svårare att bedöma. Dels verkar tidskriften inte längre existera, dels är det svårt att verifiera att tidskriften använde peer-review när den existerade. Den person som på nätsidor anges som kontaktperson för tidskriften (Alison Crooke) har en e-post där breven studsar.

Det är således ganska skralt med publiceringar från de svenska genusforskare som det surrar som mest kring i debatten. Deras CV:n ser ändå fylliga ut, tack vare mängder av utredningar och populärvetenskapliga artiklar.

######Fylliga CVn tack vare *utredningar*

Intressant är också att ingen av de tre forskarna ovan bemödat sig om att presentera sin CV på ett sätt som gör det lätt för den nyfikne att skilja ut det vetenskapligt meriterande från det allmänna tyckandet.

Men det är säkert en ren tillfällighet.