Kapitalismen gav mig 20 spänn
Söndag kväll. Klockan är halvnio. Man upptäcker att det finns två
blöjor kvar i hela huset. Panik. Och nu måste man gå ner till ICA och
handla dem och där är ju så jävla dyrt… Men vad ser man?! Priset
sänkt 20 spänn!
Normalt sett skyr man ICA-butiken. Alla barnfamiljer vet att det
lönar sig att köra en mil till köpcentrumet bara för att köpa ett
paket blöjor. Ja, det lönar sig till och med om man bara köper ett
paket mintchoklad, jämfört med ICA “nära dig”.
Men nu har ICA-Stig fått en uppenbarelse, en vision. Stig har
beslutat att sänka priserna till förmån för alla fattiga och
behövande runt omkring i vårt land. Filantropi? Ja, i reklamens
värld. I verkligheten är svaret: konkurrens.
Butikerna i handeln har blivit större de senaste åren. Det har lett
till lägre priser och större utbud. Fler aktörer har gett sig in på
marknaden. Willys och Lidl gör stora inbrytningar och tar kunder från
ICA och Konsum med hjälp av billiga produkter, i en del fall också
rätt bra sådana.
Inte bara butikerna är större och rationellare, det är konsumenternas
handlande också. Under några timmar kan man handla alla matvaror man
behöver för en hel vecka. Men en utveckling styrd av marknadsekonomi
och konsumentmakt kan naturligtvis inte vara ostraffad. Regeringens
utredare **Stefan Edman** tycker att
externhandel är oacceptabel och vill ta i från kommunerna
beslutanderätten när det gäller köpcentra. Suck.
- Men, har ni redan sänkt priserna, säger jag, när jag ser priset
poppa upp på kassaapparatens skärm. – Ja, vi fick tjuvstarta i
fredags för att hinna byta priserna, säger kassörskan. – Jaha.
Och så går man ut i kylan, med ett paket blöjor och en extra tjuga.
Vad ska jag göra med den nu då?
Frondören.
2005-03-10 20:44 | Allmänt | Comments (7)
Tack …… ehh …. “kapitalismen”.
Frågan är vad det blöjpaketet hade kostat om det inte fanns kapitalister som ville ha del av vinsten på alla blöjor som säljs, i alla led? Om du bara betalade vad de kostade att producera, leverera och sälja?
J atak til kapitalismen, for tænk hvis nu der ikke fantes kapitalister der skulle tjene på en vare i alle led. Tænk om man bare skulle betale hvad det kostede at producere en vare.
Der ville ikke være nogen konkurence og ingen motivation for at finde bedre og billigere måder at producere og distribuere på.
Hvilket år vil de gerne fjerne kapitalismen fra? 1960? Så sig goddag til stof bleer, 1970 så sig goddag til kæmpe bleer som børn ikke kan bevæge sig i ovs ovs.
Utan kapitalism, hur skall man veta vad blöjorna “egentligen” kostar? Finns det något rättvist pris? Vad är dyrast, en bil eller ett paket blöjor? Varför det?
Ner med det kommunala planeringsmonopolet!
Hade varit bättre om staten hade planerat ekonomin, istället för att det som idag är kapitalister som planerar ekonomin efter egna behov. Staten har ett syfte, och det är att ta hand om människorna inom staten.
Det har dom redan provat, i sovjet. Det gick dåligt.
Lägg ner sovjet-argumentet. Ska ni använda det får ni specificera bättre. Vad ni menar med att det gick dåligt är att sovjet som stat inte finns. ni har inte ens pluggat något om planekonomin o hur den funkade. bara så ni vet: att nämna “sovjet” är inte ett argument i sig.
Friktion-red gör i denna artikel två fel; dels förefaller Friktion-red leva i en värld där bensin är gratis och bilar aldrig går sönder och dels förefaller Friktion-red betrakta samhällsplaneringen som ett instrument för näringsfrihet och negligerar därmed alla andra faktorer i den komplexa samhällsplaneringen.
Motororganisationerna anger ca 25 kr/mil som den verkliga kostnaden för att köra bil. Friktion-reds lilla chokladbit, som i stadsbutiken hade kostat 10 kronor, kostar i stället 30-55 kronor hos köpcentret. Dyr choklad.
Att anse att samhällsplanering bara handlar om näringsfrihet är en vanlig åsikt hos hållningslös vänster och ointresserad höger, två grupper till vilka Friktion-red inte brukar räknas. Samhällsplaneringen handlar om att väva samman en rad olika faktorer och målsättningar från samhällets alla olika aktörer – medborgare, näringsliv och myndigheter. Att överlåta samhällsplaneringen till marknaden är lika osunt som för vilken annan samhällsfunktion som helst.
Kom igen med en bättre analys.