1. Skattetryket är inte den enda förklaringen till att Sverige – i motsats till den officiella bilden – fortsätter halka efter i relativ BNP per capita. Men det är en av de viktigaste förklaringarna. Se t ex i dagarna publicerade Economic Freedom in the World.

2. Visst kan enskilda faktorer, som boendestandard och ungdomslöner, fortfarande vara bättre här än i många länder. Men det är dels pga de investeringar som har kunnat göras under längre tid här än i länder som har blivit rika först på sistone. Dels är BNP ett mått över totalen, som kan innefatta faktorer som är över snittet men om fler är under så kommer BNP att vara under.

F ö är enskilda anekdoter självklart mindre pålitliga källor än heltäckande studier.

Johnny

Tar staten in skatt för barnbidraget och fördelar det skapar det ett behov av skattetryck och om staten fördelar det genom ett generellt barnavdrag ett annat.

Från nationalekonmisk sida är det redundant. Det blir i båda fallen en överföring av resurser efter skatt och bidrag från barnlösa till barnfamiljer — de barnlösa får betala mer i skatt.

Om man justerar OECD:s jämförelse för sådant är inte längre det svenska skattetrycket extremt högt, utan i paritet med de flesta västeuropeiska länder.

Sedan kan man naturligtvis lägga andra aspekter på frågan om bidrag kontra avdrag, som att avdragsvarianten låter “personer behålla sina egna inkomster i högre utsträckning”, till att bidragsvarianten medför lägre transaktionskostnader (åtminstone så länge de familjer som inte har en tillräckligt hög inkomst för att dra full nytta av avdraget ska kompenseras med ett behovsprövat bidrag).

Blandar du inte ihop äpplen och dromedarer nu? Skattetryck mäts som skatteintäkter i relation till BNP, vad skatteintäkterna sedan används till är en annan sak. Det du tycks vara ute efter är snarare de sociala utgifterna, och då (korrekt) nettoutgifterna.

(För dem som inte vet, kolla på OECD:s hemsida efter Occasional paper No. 52 av Willem (William?) Adema. Den handlar om net social expenditure).

Om hänsyn tas till det placerar sig i det närmaste allla Västeuropeiska länder på samma nivå i skattetryck. USA avviker fortfarande med ett lägre skattetryck. Men Sverige har inte längre “överlägset störst skattetryck i världen”.

För övrigt: alldeles oavsett hur förfinad den ekonometriska metoden blir torde det stå klart att “skattetryck” är ett alltför grovt mått för att ha något förklaringsvärde och att olika typer av statliga ingrepp i ekonomin har helt olika effekter.

(Hur man kan hävda att Holland har ett skattetryck i nivå med Sveriges när det egentligen är 12 procentenheter lägre kan man också fråga sig.)