Hur har Stockholmskommunerna lurat Bris?

Barnens rätt i samhället (Bris) har skaffat sig en PR-byrå. Och det har gett resultat, två gånger inom loppet av tre veckor har organisationen lyckats klämma in en artikel på DN:s debattsida. Synd bara att undersökningarna som ligger till grund för artiklarna är rent ut sagt erbarmliga.

PR-byrån som Bris använder är Westander, där bland annat **Henrik Westander**, med en bakgrund i Svenska freds, återfinns. På Svenska freds-tiden lyckades Westander klura ut hur man enklast kommer in på DN-debatt, vilket fick till följd att han ”utnämndes till ’Svensk Mästare i DN Debatt’ av SVT:s "http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2226">Mediemagasinet hösten 2000” (enligt Westanders egen hemsida).

###PR-firmans trick
Westanders trick – som firman bredvilligt säljer till den som, liksom Bris, är beredd att betala – är att göra en usel undersökning av något som intresserar den stora allmänheten, gärna med en möjlighet att utnämna vinnare och förlorare. Det är bara synd att Westander inte använder sin listighet till lite källkritik och logisk analys av det hans kunder presenterar innan han får dem att haspla ur sig vilka ”sanningar” som helst.

Bris två ”undersökningar” är exemplariska Westanderundersökningar: den första handlade om hur mycket undervisning som lärarstudenter får om mobbning
och den andra om vilka kommuner som är barnvänligast. Bris har även tidigare visat sig vara skickliga på att prångla ut saker på DN-debatt.

######Inget som borde ge en *DN-debatt*
I den första av ”undersökningarna” delar Bris ut poäng till lärarutbildningarna utifrån några egna kriterier på vad organisationen bedömer vara en god utbildning mot mobbning. Typiskt för hur en intresseorganisation arbetar, och verkligen inget som borde ge en plats på DN-debatt. Det är rätt lite som talar för att den metod som Bris använder visar något över huvud taget om vad lärarstudenter får lära sig om mobbning.

###Det totala haveriet
Det totala haveriet är dock undersökning nummer två. Där utnämner Bris Sveriges barnvänligaste kommun baserat på ett antal kriterier som handlar om personaltäthet inom förskola, skola och på fritidshem, hur stora skolorna är i elevantal (där det är bättre ju mindre skolorna är) och hur stor andel av personalen som har pedagogisk utbildning. De två första gynnar glesbygdskommuner kraftigt och missgynnar lika kraftigt kommunerna i storstadsområdena.

######Små kommuner i *topp*
För vart och ett av kriterierna slår Bris fast att storstadskommunerna hamnar i botten och småkommuner i topp, trots det är det ingen på organisationen (eller hos PR-konsulten för den delen) som tycks fundera över resultat.

Nej, inte ens när det visar sig att sju av de tio kommunerna i topp är från endera Västerbotten eller Norrbotten och sex av de tio sämsta kommer från Stockholmsområdet verkar det som om de börjar fundera på vad det egentligen är de har mätt. De tror att de mäter kvalitet i skola och barnomsorg, men egentligen är det huruvida en kommun är en glesbygdskommun eller inte.

###Små skolor i glesbygd
Om man tar ut glesbygdskommunerna och storstadskommunerna (inklusive förorterna) och jämför med varandra noterar man till exempel sådana saker som att endast en av storstadskommunerna (Lomma) lyckas kvala in bland de 75 procent bästa glesbygdskommunerna. I andra ändan är det bara två glesbygdskommuner som lyckas vara sämre än de 25 procent bästa storstadskommunerna.

Visst blir det en snygg nyhet på DN-debatt, med en mängd uppföljningar i andra medier. Men undersökningen i fråga visar bara att glesbygdskommuner har små skolor och hög lärartäthet, något som är självklart för alla som kan något om hur skolorna ser ut i glesbygden.

######Det kanske finns en *baktanke*
Men hela skälet till den usla undersökningen kanske är en helt annan: Stockholmskommunerna kanske har anlitat Westander för att hjälpa dem med att propagera mot skatteutjämningssystemet. En undersökning som bättre lägger grund för att få bort skatteutjämningen kan man knappast tänka sig och det var just med hjälp av skatteutjämningen som förlorarkommunerna förklarade sin placering.

Den gode Mats Bergstrand på DN förnekar sig inte heller. Om han vägleddes av lite kritiskt ifrågasättande i stället för principen att debattsidan alltid ska bli citerad av så många som möjligt skulle vi nog se en mer anständig debattsida. Som han publicerar i dag sänker han hela debattsidan.