Rättslöshet för en trevligare skola.

Arbetsmiljön i skolan har hårdnat under senare år. För att göra eleverna vänligare mot varandra och mot sina lärare, krävs mer disciplin, övervakning och ordningsregler. Men är hårdare tag en lösning? Är det inte snarare så, att en orsak till problemen är skolpolitiker som ser eleverna som ett rättslöst kollektiv att kontrollera och disciplinera?

Läraren Lasse Andersson i Jönköping dömdes för misshandel efter att ha avhyst en obehörig 13-åring från skolområdet. Det är bakgrunden till att skolnämnden i Jönköping förslagit att eleverna ska vara skyldiga att bära legitimation. Alla elever ska också förmås skriva under ett kontrakt, där de förbinder sig att komma i tid, lyda läraren och inte mobbas.

I skuggan av såväl nedskärningar inom skolan som en hårdare social miljö i samhället utanför, har skolmiljön blivit mer brutal och otrevlig för både personal och elever. Som schablonsvar på larmrapporter om den råare skolmiljön lanseras uppförandekoder, ordningsbetyg och hårdare tag mot struliga elever.

I USA har man gått längre än i Sverige. På sina håll är metalldetektorer, kameraövervakning och säkerhetsvakter försök att komma till bukt med våld, droger och vapen i skolan.

Är disciplin och övervakning lösningen på skolans problem?

Och i de krav på strängare vapenlagar som växte fram efter de senaste skolmassakrerna, kontrade vapenlobbyn National Rifle Association med att kräva vapenutbildning för eleverna och tjänstevapen för lärarna.

Dit har vi tack och lov inte kommit i Sverige. Skillnaderna är stora mellan problemen och debatten i Sverige och USA. Trots det finns i grunden samma tanke: Att lösningen på skolmiljöns brutalisering är hårdare tag och en striktare kontroll av eleverna.

För att förstå det absurda i förslaget i Jönköping behöver vi inte dra paralleller till passlagar i olika diktaturer. Det kan inte vara en skyldighet för en skolpliktig elev att bära legitimation och kunna styrka sin identitet om en lärare på på fullständigt godtyckliga grunder ber om det. Det är sig tillräckligt integritetskränkande för att avstå.

Och man kan fråga sig om det är strikt disciplin, hårdare tag och skarpare övervakning som är lösningen på skolans problem. Att göra eleverna rättslösa, kollektivt misstänkliggöra dem och systematiskt kränka deras integritet, är knappast en god förutsättning för att göra skolmiljön trevligare, eller för att få eleverna att känna genuin respekt för varandra och för lärarna.

Ville man verkligen försöka förbättra skolmiljön, borde man istället börja med att sätta sin tilltro till dem som en trevligare skolmiljö faktiskt i första hand är till för: eleverna.