"If there ever was a definition of half measure, this is it", sa Madeleine Albright om Milosevics första uttalande om truppreträtter från Kosovo. En bättre definition hade varit Natos och EU:s politik i det som en gång var Jugoslavien.

Den ideologiska halvmesyren:

Den extrema mitten i europeisk politik skyr för tillfället inga medel i kampen mot ondskan: Bombningarna legitimeras av Milosevics ackumulerade ohygglighet, inte av att de kan lösa de post-jugoslaviska problemen. Därmed legitimeras även alla andra ideologier som sätter målet framför medlen, dvs de ideologier som bombningarnas förespråkare spyr sin avsky över i inrikespolitiken.

Den strategiska halvmesyren:

Samtidigt som den extrema mittens representanter, med Tony Blair i spetsen, gör allt för att visa hur mycket de avskyr Milosevic, bygger hela deras strategi på att skapa en förhandlingslösning som blir Slobos räddning.

Bildt var klok i början av kriget och tog avstånd från bombningarna. Det stärkte hans aktier i Belgrad och har gjort honom oumbärlig för dem som hyllade bombningarna. Nu kan Nato inte sluta bomba utan att misslyckandet blir uppenbart.

Förhandlingarna måste föras med Milosevic, vars viktigaste krav lär bli att få behålla makten.

Bildt är dock fortfarande på kollisionskurs med de politiska ledarna i Europa. Han vill att fred i "hela regionen söder om Slovenien och norr om Grekland" ska vara grunden för konfliktlösningen (» DN-debatt 19/5), och föreslår därför en hel-balkansk strategi. En lösning som inte tar sin utgångspunkt i de enskilda nationernas suveränitet.

Balkan är en historiens genomfartsväg och det har alltid skapat våld, eftersom lösningarna på tidigare konflikter alltid baserat sig på principen "ett folk, ett territorium". Efter varje krig på Balkan har ytterligare ett folk fått en egen stat på ett annat folks bekostnad.

Dagens bombningar är givetvis ingen lösning på problemet att chauvinistiska representanter för vissa nationer har makten över territorier som tillhör alla som bor där. Bombningarna förstör istället all den sammanlänkande infrastruktur som gör att Balkan skulle kunna fungera som en integrerad region och inte som ett antal bakåtsträvande lokalsamhällen.

Den politiska halvmesyren:

Bombningarnas mål är att tvinga Milosevic att ge upp och börja förhandla. Men vad kan man då lösa med en förhandling?

Bildt föreslår ett handlingsplan för hela regionen. Säkerheten ska under lång tid garanteras av Nato. Länderna ska erbjudas ekonomisk integrering med EU. Euron ska bli regional valuta.

"Två förutsättningar är dock", skriver Bildt, "kombinationen av politisk stabilitet i strukturer och gränser och politisk förändring genom demokratisering inom ramen för dessa." Formuleringen är så luddig att man förstår att det är just den som förhandlingarna ska handla om.

Förhandlingarna måste dock föras med Milosevic i slutändan och hans viktigaste krav lär bli att få sitta kvar vid makten. Argumentet att serberna måste ha en egen stat när alla andra har det lär också accepteras, och då är Bildts politik inte mer än ännu en halvmesyr. Målet borde från början ha varit att inte falla för nationalistiska krav, men det har man hela tiden gjort.

Den moraliska halvmesyren:

Bombningarna leder ingen vart och en invasion är varken önskvärd eller trolig. Och förhandlingar leder bara till att en tragisk tradition upprätthålls. Så knäpp Milosevic då!

Men det är inte lätt. Den extrema mittens moral bygger på att det är försvarbart att ha ihjäl anonyma offer som inget gjort, men fel att peka ut den skyldige och straffa honom.

"Enbart miljön kan inte hålla samman ett parti. Miljöpartiet måste bli tydligare om sina visioner."

- Elin Låby, miljöpartist i Stockholm.

"Var och en skulle ha rätt att genom testamente förfoga över hela sin egendom, men ej att förslösa den på att berika en enskild person utöver ett visst maximum, som skulle kunna sättas tillräckligt högt för att garantera ett bekvämt och oberoende liv."

- John Stuart Mill, 1848.