Klassmärkta böcker
Det har nu gått ett par år sedan bokmomsen sänktes till sex procent. Det borde alltså varar möjligt att se vad som hände, både med bokpriserna och med konsumtionen av böcker.
Avsikten med att sänka bokmomsen var just att få ned priserna och att öka bokkonsumtionen, inte minst hos dem som läser lite.
Bokpriserna har sjunkit, även om förläggarföreningen och Bokpriskommissionen (visst är det vacker planekonomi att det tillsattes en egen kommission för att granska bokpriserna?) har en dispyt huruvida momssänkningen har fått fullt genomslag eller inte.
Bokpriserna har faktiskt sjunkit
Men det mest intressanta är om bokkonsumtionen har förändrats. Inte minst huruvida de grupper som tidigare inte köpte böcker i dag gör det.
Och som väntat denna grupp handlar fortfarande inga böcker (allt enligt Bokpriskommissionens rapporter). I stället är det en liten grupp med storkonsumenter av böcker som gynnats av momssänkningen.
Sänkningens effekter
Effekterna av bokmomssänkningen beskrivs bäst på hemsidan hos den PR-byrå som gjorde jobbet:
”Räcker mina 300 kronor till en inbunden roman och en pocket, eller bara till den inbundna boken? Numera är svaret ofta: båda. Innan bokmomsen sänktes den 1 januari 2002 var det dock betydligt knepigare att få pengarna att räcka till.”
En extra pocket per sex pocketböcker
Storkonsumenterna har nu råd att handla en extra pocketbok för varje inbunden eller en extra pocketbok per sex pocketböcker som de köper, samtidigt som icke-konsumenterna naturligtvis inte köper fler bara för att det är billigare.
Somligas konsumtion gynnas
Anledningen är att de helt enkelt inte vill konsumera böcker, utan andra saker. Samtidigt är de dock med och betalar den miljard som den sänkta bokmomsen kostar. Med hjälp av skatteinstrumentet gynnas vissas konsumtion, samtidigt som andras missgynnas.
Den konsumtion som gynnas är den kulturellt medvetna medelklassens. Men så länge politikerna främst hämtas just från den ska man nog inte vänta sig något annat än att de gynnar den gruppens konsumtion.